Jag faller
Min dag är en hemsk dag.
Jag är depressiv och tycker inte att jag förtjänar att leva.
Jag är depressiv och tycker inte att jag förtjänar att leva.
Någonstans inom mig förstår jag att det är sjukdomen som sätter tankarna i mig, men det gör dem inte lättare att känna. Kanske lite lättare att hantera. Men jag vill fortfarande inte leva.
Ann Heberlein skrev i sin bok att det är en dödlig sjuksom, alltså att vara bipolär. Jag förstår precis vad hon menar.
Jag vill inte mer. Jag vill inte. Jag har skola, vänner, måsten och tvång och sådant jag borde, men jag vill inte. Jag vill verkligen inte, för jag känner mig tom och innehållslös, och
en innehållslös människa tillför ingenting alls
utan är bara iväg för alla andra
utan är bara iväg för alla andra
, därför borde det inte vara rimligt att leva. Jag borde helt enkelt inte förtjäna att leva. Jag tänker logga ut och fundera allvarligt över detta. Det känns hemskt att återvända till depressiva tankar hela livet, det känns alldeles hopplöst. Jag vill det inte. Jag kommer alltid vilja ta livet av mig, inte finna någon mening med tillvaron eller känna att jag förtjänar att dö.
Jag ska fundera allvarigt över det här.
Kommentarer
Trackback
