Hej livet!

Idag, eller rättare sagt den senaste veckan, hälsar jag livet välkommet.

Jag lever.
och det är underbart.

Självfallet lurar lite ångest under ytan ibland, men för det mesta är allting bara bra. Jag inser själv att jag är hypomanisk och alltså lite extra energisk - men det gör ingenting. Jag älskar livet.

Jag jobbar, och älskar mitt arbete.
Solen skiner och jag möter mina vänner ofta.
Jag älskar livet.


Visserligen, jag är mycket hos familjen. Denna familj, eller rättare sagt, denna moder, som är ett återkommande dilemma när jag samtalar med min psykolog. Men jag är på väg. Jag är på väg att lyckas hantera dessa jobbiga situationer som alltid lyckas uppstå i samspråk med min moder. Jag känner mig starkare än förut.

Jag älskar livet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0