Skulle du våga?

Jag vet inte om jag hade vågat själv. Att längta bort och längta dit för att jag någonstans hoppas på någonting bättre, det kan jag göra.
..men att faktiskt göra det? Det är frågan.

Ibland hoppas jag att jag ska våga tänka mina självutplånande tankar för att faktiskt lära mig att hantera dem och få dem att försvinna. Övervinna genom att förstå, liksom.

Andra stunder hoppas jag att jag ska våga genomföra mina självutplånande tankar för att faktiskt försvinna. Men frågan är, om jag nånsin kommer låta det gå så långt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0